31 oktober

Rosa bandet-galan. Behöver jag säga mer? Jobbig kväll. Samma visa varje år. Jag blir väldigt berörd och påmind. Tankarna drar igång och det blir inte något vettigt gjort. Men så måste det få vara emellanåt. Vi behöver bli påmind om att uppskatta livet och de som vi har runt oss. Jag beundrar alla starka människor som genomgått någon typ av cancerbehandling. Min största skräck, i ärlighetens namn.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0